Vad vore livet utan vänner


Jag har åkt på en fet förkylning (IGEN) Men denna gång är den näsan som rinner som om den fått betalt. Vi har dessutom vänner över från Australien. De fyller vårt kylskåp med mat och dryck medan jag är på jobb. De är så fina. Nu är de ute och svänger med Ekki. Själv sitter jag i sängen under täcket med näsan full av tigerbalsam och hoppas. Hoppas hoppas att jag är lite bättre imorgon så att jag orkar gå ut en sväng. Ledig från arbete är jag iaf. Halleluja.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0