fredrikahayry

 

Den här bilden är tagen för två veckor sedan utanför Naturhistoriska Museet. Jag kan väl hålla med folk om att vi liknar varandra lite grann iaf. men bara lite. Ser ni annars hur kort mitt stackars hår är. Jag gick till en ARG rysk kvinna som konstant luggade mig med borste och kam innan hon klippte av det några centimeter för mycket. När jag sa åt henne att hon måste jämna ut topparna efter att hon ansåg sig vara klar blev hon ännu argare och klippte det ännu lite kortare och ojämnare. Tjoho!

Varje dag jag har ledigt så vill Erik ha plättar till frukost. Imorse väckte han mig klockan 08.00 och sa att det nog var dags för mig att stiga upp och börja steka plättarna. Igår åt Erik sju plättar själv fick jag två, han säger att vi delar tid inte antal.. och jag som äter så långsamt.

Jag har betalat hyran och alla räkningar. Jag tvättar och städar. Snart ska jag gå och handla mat. Senare ska jag hämta Erik från jobbet och fixa middag till oss. En väldigt typisk ledig dag.

Jag glömde min telefon hemma när jag gick till jobbet. När jag kom hem väntade en liten hälsning fylld med kärlek.

I går kväll kom vi hem från Birmingham och idag har jag jobbat hela dagen. Nu väntar jag hem Erik för ost och vinkväll. Imorgon och på måndag är jag ledig. Mycket skönt.

Jag har blivit en hejare på att stanna uppe tills Erik kommer hem från sitt jobb runt 00.00. Förr somnade jag alltid mitt i en bok eller mitt i nån serie redan 22.00. Nu är jag pigg som en mört och det är nemas broblemas när jag skall upp med tuppen nästa morgon vid 07.00

Igår efter jobbet åkte vi hem till vårt för att äta och dricka vin. Fina Erik hade städat, handlat, hämtat en stor Morotskaka från Selfridges, gjort lax-smörgåsar på Reissu mies bröd och bakat en kladdkaka. Det var första gången som Erik bakade kladdkaka. Den blev väldigt äcklig. Jag slängde hela kakan i roskis. Erik tycker inte om socker och han sket i att enligt receptet jag gav honom skulle kakan innehålla 3 dl socker. Nu skulle säkert min Mor säga "Du måste vara snäll med Erik!" Det brukar hon nämligen säga till mig ganska ofta. Men ni skulle bara veta hur snäll jag är. Erik själv brukar säga att jag är så "smäll och rar".

Jag tycker om måndagar och speciellt mycket om jag råkar vara ledig som jag är idag. Om 45 min ska jag infinna mig på Notting Hill Clinic för min fjärde laserbehandling. Nu har styrkan höjts till nästan max och det känns inte behagligt längre. Efter denna behandling återstår endast tre. Förstå hur skönt det kommer vara nästa sommar att få ha fram benen i solen. Lyx!

Hela gårdagen var väldigt fin, från morgon till kväll. Jag fick vakna till vackra toner av en ännu vackrare pojkvän som fixat surskorpor med alldeles för mycket Kalles Kaviar på. Sen spenderade jag hela dagen på jobbet med underbara kollegor och avslutade kvällen i en Hotellbar med ett par drinkar. Bartendern sa till mig att 25 är den bästa åldern. Det kan hända att han har rätt. Igår hann jag känna efter.

Nu har det redan börjat skymma runt halv nio på kvällarna, vilket känns lite tråkigt. Vart tog sommaren vägen? Vart hålller år 2009 på att ta vägen? Snart har jag bott här i London i åtta månader och det känns som endast två. Jag kommer ihåg hur det var som barn när bara en dag kändes som en hel evighet. Jag vill inte klaga och jag vill inte älta men någonstans i mig så sörjer jag att tiden går fort och att jag bara blir äldre men inte hinner känna efter. För femton år sedan trodde jag att i den ålder jag befinner mig nu, ja då kommer jag att vara lyckligt gift, bo i ett fint hus med åtminstone 1 unge. Inget av det där finns med i mina planer inom de närmaste 5 åren. Men fortfarande vill jag ju ha allt det där innan jag blir för gammal. Nu när dessutom syskonen och vännerna börjar ta nästa steg mot giftermål och föräldraskap blir jag ännu mera nojjig och frågar Erik varje kväll om han tror vi någon gång kommer att få barn eller gifta oss. Jag vet ju inte ens om jag vill gifta mig, eller vill jag? Egentligen har jag ingen aning om vad jag vill. Egentligen inte. Jag tycker inte om att ingen aning ha. 

Hurra hurra hurra. Nu har Ekki P hjälpt mig att fixa en FIN blogg. Headern här ovanför är ingen random bild utan det är utsikten från vår lägenhet. Jag tog bilden igår. Tjoho!